Ripot Bloomberg

Share

Malagnos un`ripot ginen gasetan Bloomberg pot relasion Best Sunshine (IPI), i gobietnu yan bisnes mañeluña.

Hu a`atan na yangin i estoria ma-intended pot destrosiu pues kulan felis ennau na intension. Para i kumomprende yan kalagtus mamaisen propiu kuestion, mas i estoria ha pega dinida ke ineppe.

Disbintaha para i familian i gobietnu pot ti man-mafaisen haf` opinion niha pot sineda` dos gaseteru. Dispues `nai humuyuñg i prohimu ha diskuenta haf` mangaige gi riport siha. I infotmasion ti kabales tat kumu haye man-apase, haye ma-apase, manu guatu yan kuantu.

I asuntu sentidu pot tineteka reputasion tautau. Poresu na debi mohon u guaha inadahe gi mantuge` na attikulu. I gaseteru ti debi una` saunau haf` siñienteña gi maseha haye na prohimu para umagaseta. Taya masede gaseteru fuera ke faktu na asuntu siha.

Tinilaika: Konbetsasion yan man-amko`ta patte gi kutturan natibu. I suanu yan pasensia na finu` niha sumaga kulan eku gi hinasso-ta. `An man-adiñgan akonsehu `sino guaguat (discipline) mi-atoridat finu` niha.

Lau maliñgu este gi lemlem tautau `nai man-hanau i mañainata para i deskanson niha.

Bes enkuando, hu birayu` tatte guihe na tiempu `nai sessu mañainan mame man-daña gi hilu` grasiosu na konbetsasion `an talo`anen Dameñgo. Sessu hu ekuñgog finu` biuhu piot gi usun appenas hu huñgog na palabra yan dopbladan finu` Chamorro.

Estague` na eskalera `nai anog tinemtum niha. Man-mofona ke hita gi finapos tautau. I dopbladan palabra `nai ma`udai manfitme yan sattun na akonsehu. Motmut kinemprende, pinasensia, hinimiddi yan respetu! Taigue este gi halum nuebu na man-amko` i señgsoñg siha.

Estague` na patte gi konbetsasion man-amko`ta i sumen agradesiyun. Tat kustumbren imbidiu ti mana` mansu. Siempre un` soda` manu sagamu dispues de umadiñgan i amko`mu. Estague` lumasa yan muna` magem todu kustumbren impitu gi maseha haye na hoben.

I maliñgun lagse` na finu` man-amko`ta appenas ta huñgog na tiempu. Megaiña siempre na masaulag appliñg na finu` Chamorro. Lastima. Guaha mohon kampu para ta sustene haf` sahyan kuttura-ta? Gaige este gi dos patman kanai-ta.

Kuttura: I kuttura-ta gaige i relihion, liñguahe, kustumbre, yan neñkanu`. Mas ma-adelanta kuttura-ta gi hinalum relihion Katoliku ni inestablesen Españot mas ke 500 años antes.

Matutuhun tiempun kuaresma (Lent) kumeke ilegña tiempun rininueba. Enfin, mauleg yangin tana` guaha rininueban linala` espirituat giya hita. Gaige este gi hinanau familia para i Guma` Yuus `an Dameñgo. Dinaña` familia ni mabendise dispues.

Fitme na karera ni muna` fitme mas luserun kada unu gi halum barañka na fina` katsada gi linala`ta. Guaha `nai ta totpe chinatsaga. Lau diariu este ta fana poresu na cha`mu sumosot-ta haf` un` petsisige. Mientras mas makat mas na fitme fangu`ot-mu.

Ala kuenta pot adelantun hinanau-ta gi bandan espirituat. Na guaha tiempu dumeskansa ya un` attende este na patte gi kareramu. Siempre un` soda` ginefsagamu bes enkuando.

Peska: I hagas kustumbren peska adumididi` sige maliñgu. Pa`gu man-pepeska hit gi kantun chalan `nai mabebende guihan siha. Guaha esta pa`gu ma-ususune che`chu` gualu` piot gi uttimun semana. Lau kase memegaiña lokue` umabandona este na patte gi kuttura-ta. Lastima! Maseha choda ti malefayu` tumanum gi oriyan guma` kontodu fina` gulusina. ***

Hu agradese benefisiun tinanum niyog. Ha inklusu tuban mames, manha, ma`sun, yan pontan. Paire gi na`yen katdun katne yan guihan. Lokue` metgot gi prinibenen chenot hamalefa (dementia). Kontodu fuñgsion estomagu-ta ha aregla sin ditension. Hagas tinanum ni umayuda linala` antigu na mañaina-ta. ***

I `aggun haya tat kumu difirientes klasen sune, kamute, mendioka, nika, dagu yan todo klasen choda hagas lokue` katsun man-antigu na mañaina-ta. Esta pa`gu ta tatanum para usun familia. Mas lokue` mauleg alimientoña ke hinegsa`. Ma`ug gi halum estomagu-ta piot ya para ta kuttiba i edda` gi nuebu na mana` mañana.

Dopblada: Mafagcha`e famaguon-ta hinalum mafanana`an “Digital Age”, `nai bula todu klasen attifisiu tat kumu iphone, ipad yan otru siha attikulu ni tumane` diariu.

Debi i mañaina na uma-aregla usun este siha na attifisiun modetno na teknalaye kosake u guaha tiempu para dinaña` familia. Presisu na u guaha konbetsasion gi entalu` membron familia piot gi oran sena `nai todu mangaige.

Integredat: Un` palabra pot onru yan unesteria gi todu pinetsige gi katkuet eskalera. Hu chage masensura gi redondun este na palabra `nai hu kabesaye depattamentun tanu`. Todu klasen modun ulu` kumbalache kumunanafe offisinahu lau tat tihu tiges!

Kuattru matago`hu para bai chogue. Kada unu umakontra yan responsablidat-hu gi papa` i konstitusion. Machageyu`. Ni unu hulat poresu na ti magoflamen-yu` dispues de kuattru años. Hu resignayu` pot konsiderasion sensian kilisyanu gi un` prohimu-hu.

Dispues de hu resignayu` man-atatiye man-fotte na linau `nai tat titinamba ni maladisisioña. Hombre este hu fatkiluye pot un` finu` biblia: I Saina sen man-apase! Pas, felis, katma yan kontentu karerahu ya ni unabes `nai mañotsutyu` ni disision-hu siha kumu kabisiyun depattamentun tanu`.

Unu gi mas makat na depattamentu gi halum todu pot tat ti uma`atan disposision tanu` publiku desde homestead guma` yan gualu`. Magahet na todu hu ayuda pot homestead mana`e animu humatsa fanliheñg familia. Kodu, suetdu yan pattisipasion todu membro gaige guihe na lugat piot gi uttimun semana. Halum pagyu, linau pat katma adumididi` ma-usune mahatsaye i nuebu na lugat familia. Animu!

Hanum: `In hassu estoria `nai hana` uchan i Saina kuarenta dias? Tat tiha punu` entalu` halum tasi yan enteru i tanu`. Ha bira tatte ya ha promesa si Noah na esta ti umasusede.

Haf` sustansian estorian ayu na hanum `sino uchan kuarenta dias? I hanum ni mapega gi ilumu `nai matatpañge hau. Enague` na hanum sumede halum Espiritu Santo gi antimu. Ginen este `nai un` tutuhun todu pinetsigen ineyag ni tinagu` i Saina. Este na bendision muna` tautau hau gi papa` disposision i Saina.

Tunog papa` gi pisun espirituat na linala`mu ya un` faisen ya un` pinipet piot guihe siha na ora `nai finagcha`e hau didog na estotbu siha. Hongeyu` na mas libianu ha`animu piot ya un` faisen si Santa Maria bendision katma yan kinententu. Tai achaigua na fuetsan hanum baptismu!

John S. Del Rosario Jr. | Contributing Author
John DelRosario Jr. is a former publisher of the Saipan Tribune and a former secretary of the Department of Public Lands.

Related Posts

Disclaimer: Comments are moderated. They will not appear immediately or even on the same day. Comments should be related to the topic. Off-topic comments would be deleted. Profanities are not allowed. Comments that are potentially libelous, inflammatory, or slanderous would be deleted.