Poble yan miserapble

Share

Ha faisenyu` i amigo Magu haf` difirensiaña poble yan miserapble. Hu sañgane na todu i dos pot pinadese. I peble pot estau i prohimu gi monedaña. I kualidat linala`ña gi fondun pisun pineble i miserapble. Lau petsonat na disision i segundu.

I sentimenton kada tautau lokue` guaha `nai tinetpe poble yan miserapble. `An ti sessu hau manayuyot `sino malag i gima` Yuus, pues siempre un` fagcha`e sessu poble siñientemu.

Gi hilu` este ya guaha sumen tailaye un` chogue kontra i otru, pues i konsensiamu u famadese miserapble gi halom sasalaguan-mu mismu. Estague` mina` bale tinayuyot diariu pot para un` asegura na fitme añklan botimu espirituat. Muñga hinalañg chumogue i mauleg ya un` sedi i Saina umesgaihon galaide`mu diariu.

Hu chage umatlibes gi un` sumen makat na fina`pos pot malañgun `un patgonhu. Umasoda`yu` yan i mas afamau na medikun operasion korason famaguon. Gi uttimu, i Saina `nai hu appelayu`. Listuyu` umaksepta haf` uttimu disposisioña. Mit grasias sa` ha oppeyu` ni finaisenhu. Gai raya klaru nina` siñan tautau yan i Nanalibreta. Tai akomparasion sa` taihinekog nina` siñaña!

Hinanau Tautau

Estorian biblia pot dos tautau ni matagu` para u diñgu i lugat ya chaniha uma`atan tatte. Pot imbelekeria, ma-atan tatte `nai gotpe mama` achu`. Haf` sustansian este na sinisede? Ti pot inañgoghu gi finu` i Saina?

Na ti ayudun Sainata na ta diside pot dos besis na muñga hit casino guine giya Saipan? Ileghu na pa`gu na biahe guaha siempre tumotpe mama` achu` gi tohgeña. Proteksion yan ginefsagan natibu ha manifesta pot dos biahe. Hafa dinidan miyu?

***

Un` litiku na amku` ni apmam de mana`saga gi hospitat hu fa` amigu. Sessu humame manayuyot `an pueñge antes de u deskansa.

Un` pupueñge dispues de manayuyot ham, ha echayu` bendision ya ilegña, “U felis kareramu ihu. Estague` uttimu para umali`eta na dos”. Gi sigiente dia, taigue esta gi katreña. Ilegña i infetmera na dumeskansa. Hana` matmanyu` i fino`ña ni sen tihu suspecha haf` sustansiaña. Despedida!

Katma na lemlem tautau

Hu sen-agradese mañugun gi lemlem tautau entalu` Oleai yan Gima Yuus Kristo Rai. Gaige gi sanlagu katma kulan laña na tasi. Tinegtug ni sumen bonita na minachom atdau.

Guaha `nai anog lokue` un` gatbon isa ni dumudulalag i trosun uchan esta i puntan tasi. Sumen bonitu yan katma na minachom atdau. Kontodu guahu ha balutanyu` i katma gi sanlagu.

Estague` na lugat taya` parehuña ni manu giya Pasifiku. Mauleg na numeron isla lini`e hu gi sankattan yan sanlichan na patte giya Pasifiku. Tai atparehu gatbon entalu` Oleai yan Garapan.

Mas paire i lugat kumu litratista hau ya un` tuñgu man-litratu. Achog ha` para un` famokat, paire na lugat gi lemlem tautau. Homlu` para tatautaumu yan espiritumu. Chage!

***

Hana` chalegyu` `nai hu huñgog estorian dos bonitan palao`an China yan tautau-ta. Gi duranten konbetsasion sinañgane palao`an natibu na u para man-deskatga.

Ilegña, “Mafatinas este para patgon neni”.

Ineppe ni China, “Hu fa` salalape` chinigethu kada pueñge”. Dios mihu na abisu!

Ti ligat este na cho`chu` guine. Poresu, mas chadeg machalapon chetnot simienteyu (HIV) ginen este na mañan famalao`an siha.

***

Ilegña un` prohimu na malalago-gue` para offisinan mayot. Hu faisen haf` ha dudulalag pot i uttimu biahe `nai hu rikonose, gagaige ha` i offisinan mayot gi sagaña. Achapagpag chaleg mame. Dios mihu!

***

Mana` katiye sairen (siren) un` tiuhu pot mañuñugon motosaikot sin tuhuñg. Tiha gana i birada ya umaliñgkeñg gi halom sakate. Kontodu antios yan yore`ña man-maliñgu.

Finaisen ni polisia haf` na hana` spidiñg-gue`.

Ineppe, “Ke lau haye hau tumagu` dumulalag-yu`?” Dinanche!

***

Madispacha un` Chamorro kumu guatdian trañka antes gi entradan iya Magpi. Era tai fasilidat komun i lugat ya `nai ha nesessita tuminane` ha falague i halom tanu`.

Gi hiniyoñgña, estaba esta i ma`gasña pelon. Finaisen ginen manugue`.

Ilegña, “Bullshit!” Era ginen tuminane`. Madispacha!

Makone` tatte dispues pot tiha tuñgu` fuminu` Iñgles.

Mafaisen haf` `nai na ha sañgane amu bullshit.

Ilegña, “Ahe! Hu sañgane na ginen masinegyu`. ” Dios mihu!

***

Guaha un` bihan mame ni sumen tuñgu` guihan iya Marianas. Ha tuñgu kau ginen Luta, Tinian pat Saipan i mafute` yan otru siha guihan sanhalom. Sin ditension hu faisen haf` taimanu tuñgo`ña. Gaige gi sabot i guihan. Namatman!

***

Hu soda` un` hagas fuetsudu yan brabu na amiguhu. Pa`gu na biahe ma-utut esta deste mediu gi sanotña pot inadite daibites. Ilegña, “Adahe hinemlo`mu sino ma-utut lokue` reda-mu”. Ai na grasian ham guihe na oga`an gi hospitat.

***

Dispues, kakaghalom otru amiguhu mau`udai gi wheelchair sa` ti siña esta mamokat. Era macha-utut dos sanotña. Matachongyu` ya hu konsidera kau ayu futtunahu? Dios mihu, Iku!

John DelRosario Jr. is a former publisher of the Saipan Tribune and a former secretary of the Department of Public Lands.

John S. Del Rosario Jr. | Contributing Author
John DelRosario Jr. is a former publisher of the Saipan Tribune and a former secretary of the Department of Public Lands.

Related Posts

Disclaimer: Comments are moderated. They will not appear immediately or even on the same day. Comments should be related to the topic. Off-topic comments would be deleted. Profanities are not allowed. Comments that are potentially libelous, inflammatory, or slanderous would be deleted.