Kinumple?

Share

Guaha 31 manma-elihe na offisiat publiku ni ta apapase mas ke $4.8 miyon pesus gi sakan. Primet obligasion niha i para umadelanta kualidat linala` tautau-ta siha gi todu petlas guine.

Kada unu ma-apapase $39,500 gi sakan yan ta`lu $5,000 gi mes para otru siha gastun offisina. Pot todu, $99,500 suetdun niha gi sakan `sino $43-mit mas ke otdinariu na suetdun empleau.

Estague` umafuetsas kuestion: haf` na areglun adelantu esta monhayan in` chegue para in` adelanta suetdun popble gi kase 15-mit na empleau guine? Gi hilu` sensian integredat siña in` eppe i kuestion, prontu?
I asuntu pot kualidat linala` familia!

Biahe

Pa`gu na sakan kase 48 desde ke hu tutuhun chumoneg lapeshu pot asunto-ta siha guine na pahina. Gi mismu tiempu kase esta ha gacha`yu` lokue idat tufai. Taya` sosopbla soluke petsonat na animu pot interes tautau-ta siha.

Desde tiempu hu tatiye kinalamten-ta guine na atkipetlagu. Segundu graduyu` `nai matutuhun diniskuten dinaña` Guahan. Gi 1972 na mapetsige haf` estau-ta pa`gu. Ginen i tautau este na disision.

Maseha mi-asuntu i karera todu mandaña` umesgaihon fitme yan prosperu na kinalamten este siha na petlas. Agradesiyun animun todu gi halum anaku` na karera.

Haf` Mohon?

Yangin guaha un` asuntu malagu` hau uma-adelanta, haf` ennau na attikulu? Sisteman hinemlu`, edukasion, `sino otru asuntu?

Hu tuñgu` na 15-mit giya hamyu gumagana suetdun popble gi che`chu` miyu pa`gu. Ti chinema` hau man-na`e ideu haf` manera `nai siña ma-adelanta suetdun todu.

Gai atburotu na asuntu pot debi uma-adelanta ekonomian i tanu` para u bula fondu yan cho`chu` para todu. Gi pa`gu kulan mama` i taguan i asuntu `nai lumailai gi kaprichoña.

Katma

Kulan man-silensiu tautau-ta siha gi señgsuñg un` pueñge. Hu konsidedera haf` guaha na man-mamatkilu. Entre guaha tinane` niha `sino silensiu este na patte gi señgsuñg nai gaigeyu`.

Lau este na asuntu (silensiu) kulan mohon señat na guaha dañkulu para umasusede ya siempre u fatoigue hit. Puede ti dañkulu yan destrosiau na linau. Makat na kontrariu mayamag fanliheñg familia. Ti pa`gu gi halum didog na chinatsaga!

Irensia

Guaha na familia mansuette dañkulu tanu` niha. Gi hilu amtau na areglu mapatten ñaihon gi halum siha mismu.

Komprendiyun i chatkinemprende haf` sustansian tanu` gi familia. Inyun i dos saina para i familian niha yan dispues para mantension niha. Siha i dueñu primera besis.

Huñgan metgut magu`ut tanu` niha para i famaguon. Lau `an ti mapatte taimanu gaige gi hinassota pot nesessidat niha, aksepta. Hagu lokue` fan espiha propiadatmu, tanu`. Muñga man-añgoghu! Mamirese trañkilida dispues de todu.

Dibina

Estaba un` amiguhu gi hospitat para umariseta pot guaha pinadesisiña. Hu faisen haf` chinotña ilegña na malañgu-gue`. Taya` otru hasañgan ni tiha alaba haf` chinotña.

Hu suspecha na mamadedese mina` mamatkilu. Era, pogpug temoña granu matditu. Huñgan, puti ayu na patte piot ya pa`gu dokku` i pegpug. Esta nina` chichichi` i prohimu `an ha muebague`.

Sagu

Un` fotten sagu (flu) doku` giya China `nai guaha tres manpininu` gi uttimu ripot gaseta. Mauleg sa` listu i depattamentun hinemlu` pumulan este na pesti. Mas kase asegurau i para umana` para hinalum bisita ginen China estake kayada este chenot.

***

Este ripot tinahuñg fondu gi kaha kulan cha`guan gi oriyan guma`. `An ta guasan, pues asentadu oriyan gima`ta. Gigon ta diskuida hit pues halum cha`guan `nai man a`ariknose hit. Na`e animu kumomple manguasan sa` man-ali`e hit klaru sin ditension.

***

Mauleg na dañu ha pega i pagyu as Yutu guine. Desde fasilidat publiku tat kumu eskuela ha lachai chumalapun. Estague` tumane` hit kontodu gastun dididi` na fiñkasta. Lau, lugat pagyu `nai mangaige ya ni unu u hinalañg man-aregla!

Huli`e tirun pagyu ni fette desde 1968. Magahet na si Kim yan Yutu i dos fotte na bruhan mañglu`. Mauleg na guaha ayudun federat gi areglun fasilidat na fanliheñg familia dispues de destrosiu. Makat para todus `nai ni unu soplu ginen yinamag pagyu.

Ayu regalun i Class of 1968 `an yamag petlas `nai tat tiha chalapun guine, punta pot punta. Gi halum minesñgun adumididi` ta aregla tatte ha`anita.

John S. Del Rosario Jr. | Contributing Author
John DelRosario Jr. is a former publisher of the Saipan Tribune and a former secretary of the Department of Public Lands.
Disclaimer: Comments are moderated. They will not appear immediately or even on the same day. Comments should be related to the topic. Off-topic comments would be deleted. Profanities are not allowed. Comments that are potentially libelous, inflammatory, or slanderous would be deleted.