Inentregan Achon Tanu`

Share

Kada familia fumaposgue man-hanau mañaina dispues de man-madispone ginen hilu`. Ni unu sumupone na para umasusede buente pot gaige ayu na respetu yan sentimentu i hita i famaguon.

Mas makat este gi mas amku` na che`lu sa` guiya dispues ma-intrega ni achon familia. Piniloghu na libianu estake ginen katkuet direksion hana` e`ensinahyau-yu` finatton mañeluhu siha pare hu ha` suette, minalañgu `sino dinimalas.

Taya` preparasion `sino krineansa guine na patte. Mampos ha animanasa-yu` na esta hu bisita i dos amku` si seputturan niha mamaisen ayudu. Mabesita-yu` gi hechuran dos gatbon pajaru ni tumohge gi lemlem tautau gi hilu` atuf i gima`. Hu adiñgane na muñga man-chathinassu sa` buente kulan i finatoghu gi seputtura pot mattu mahalañghu nu siha. Man-mamokat gi fihonhu un` ratu dispues man-gupu estake man-maliñgu.

Ti mahñau hu atetuye responsablidathu gi halom pagyu, linau yan dilibiu. Debi bai tachu kumu fitme na pisu yan haligen i mañeluhu maseha malañguyu` lokue`. I pañgpañg kareran linala`ta un` klase ha` `nai popoduñg. Estague` numa`eyu` minetgothu deste ayu na tiempu. I achon gaige gi apaga`hu diariu.

Siempre un` dia i sigiente che`lu yan famaguon mame u kinatga. Este na achon i sumustetene todus gi halom todu klasen mattiru yan mattiempu. I gineflie`hu gi mañeluhu ti umatulaika sa` siha i man-lachog na flores gi hatdin korason mañainan mame.

Kustumbren Tanu`

Ha kone`yu` tatte este na achon gi señgsoñg Lali Fo` `nai dumañkulu-yu`. Sumen nama`aggem i metgot na sensian komunida guihe na tiempu. Todu familia man-a`apulan, protehe yan kumonduduse kinalamten todu piot i famaguon siha.

Kada familia animu gi rinikohen mantension deste gualu`, tasi yan sabana. Ya maseha makat mattirun cho`chu` siha, ni unu sumeha muna` fañage bisinuña ni suetteña deste kinisechan gualu yan tasi. Mañge` magahet i hihot na kinalamte i tautau siha guihe na tiempu.

`An tiempun lemai, todu man-mañage saibog i familia siha. `An man-sulu` `sino peska, mapatte lokue` i bisinu siha guihan yan pañglau. Motmut gineftau i tautau siha esta kasse uttimon sisienta siha na sakan.

Lastima sa` maliñgu este na patte gi kustumbre-ta. I mueban familia para i nuebu siha na soñgsoñg umatisa este. Lau namagof i metgot na kustumbreta gi inetnon familia deste ha`anen gupot Noche Buena, añu nuebu, pasgua resureksion, kinahulu` Santa Maria yan gupot patron i señgsoñg siha. Estague` i pisun espirituat lamayot patte muna` guaguaha fitme na areglu gi halom yan entalu` natibu.

I sensian ina`ayuda gi numesessita assistimentu un` fitme lokue` na tradision-ta. Este ala kuenta i ti mamagtos yan mas fitme na pogse` ni hagas sumustene hit deste antigu na tiempu. Mauleg ta abiba bes en kuando.

Usun liñguahe

Hu li`e finu na usun liñguahen Chamorro gi man-amko`ta. Pot ihemplo, mattu un` tiahu para u faisen tatte che`luña ni inayauña salape`.

I sasañgaña tiha tasa direktamente. Umesgen pinadesen hagaña pot apas atkilon guma` kumu estudiante gi un` estadu. Dispues, sige umachatge i dos gi hilu` man-grasiosu na konbetsasion.

Dispues, man-gagau dispensu para u hanau. Ilegña i che`luña “Un` ratu sa` guaha guine para bai` na`e hau”. Ha lagnos fina` gulusina yan sobre ya man-na`e agradesimentu gi che`luña pot finaborese-gue`. Ayu `nai hu komprende usun to`a yan tomtum na finu` Chamorro.

***

Ginen ayu lokue` `nai hu pula` ginen manu mage palabra siha gi megai na kantan natibu piot gi bandan guinaiya. I lahe ni gai interes sige kumanta gi fihon i palao`an ni ha intended fumaisen. I palao`an ume`ekuñgog ya siempre u respuesta finaisen i lahe. Hagas-yu` danderu lau tatnai mattu este gi hinasoghu. Mofona otru buskabida ke ma-ma`ug.

***

Sige i prohima kumasau gi plasan batkon aire ya esta chachat hinagoñg mientras ha sasausau lago`ña. Bira birada kumonbetsasion ham. Era ayu na ha`ane uttimu para li`eña nu i tanu` `nai mafañagu-gue`. Poresu, na sige tumañges piot `nai ha li`e tres mañeluña.

Kontodu guahu ha pachayu` i putin milag lago`ña lau pot nesessidat famaguoña i uttimu despedia. Ayu na karera siempre u finatoigue mahalañg. Makat i espiritun natibu pot tano`ña matulaika ni kuantu tiempu u taigue guine. Finu` un` amiguhu Korean pot finatai, “I galagu `an para u matai siempre ha fana` i tanu` `nai mafañagu-gue`”. Kuando menos gi tautau.

***

Estague` kasse na sessu tautau-ta guihe lagu man-daña. Esta manatañges `an sige mañganta kantan Noche Buena gi tiempun Christmas. Estegue` `nai a`anog espiritun isla gi tautau-ta siha. Gi finu` i kanta, “Ya ti siña hu tulaika sa` tat mas gefsaga, kumu ayu siha na islas i Islas Marianas”. Si Iku.

John S. Del Rosario Jr. | Contributing Author
John DelRosario Jr. is a former publisher of the Saipan Tribune and a former secretary of the Department of Public Lands.
Disclaimer: Comments are moderated. They will not appear immediately or even on the same day. Comments should be related to the topic. Off-topic comments would be deleted. Profanities are not allowed. Comments that are potentially libelous, inflammatory, or slanderous would be deleted.