Grasiosu Na Konbetsasion

Share

Dispues de sena matachoñg i dos amku` gi baranda. Sige masañgan grasian finapos famaguon niha. Ni unu gaige sa` todu man-hanau dispues de man-mapega gi sagan niha.

Ha mensiona i tata haye magahet i kalagtos gi halom i tropa, kontodu i ti gef mana`e ni mabendise motmut respetu yan hinimidde. Estague` na patgon i satton gi mañainaña.

I tres ni mas mañgalagtos kada unu gai heñiu. Unu tomtum, i otru suenu mientras i uttimu respondot. I pumalu mañgontentu ya ti man-mefnu` lau man-humidde yan osgun gi tinagu` mañainan niha. Dinanche na meskla gi dinaña familia sa` kada unu ha fatta hafa moduña.

I eskaleran konbetsasion oppan respetu gi entalu` mañelu. I temtum man-atan ya ha pesa i man-sañgan gi lamasa. Ha templa dispues para u guaha grasia yan chaleg. Dispues ha chule` ukulele ya ha tutuhon kumanta. Manatte todu estake sumen bonito i sunidu matemplaña. Na`magof piot gi tiempon ha`anen gupot siha.

Dispues de man-hanau i famaguon tatte giya siha gi la pupueñge sige ta`lu i dos amku` kumonbetsasion. Nina`e i biha un` dañkulu na agradesimiento ni bihu pot satton yan fiet tumohge kumu katsoña parehu ha` gi halom katma yan pagyu. “Hagu mas pot tai yinayas hau asaguahu”.

Mattu i dos gi nina` siñan kada patgon.

“Mauleg si Piñg na guahu ha tatiye kalagtos”, ilegña i bihu. Ha totche, “Sa` kumu hagu kasse labanderu i patgon”.

Sinablasus: “Hmmm! Kumu ha` fatsu guahu ha tatiye lau atan haye i man-satton”. Sige ta`lu i dos chumaleg, era kulan uma`akasen ñaihon grasiosamiente.

Ayu na mañelu siempre i amku` u tachu gi hilu` inatuñgu` yan pumalu gi asuntun familia siha. Ni achog haf` masusede, hihot relasion niha `nai sumen fitme pegse` inapinitiye gi halom siha. Hu tuñgu este na familia deste pinatgon-hu. Felis todu hinanau kada unu.

Sunidon Noche Buena
Deste otru semana gi 27 de Nobiembre ta tulus hit dumandan sunidon Noche Buena gi ha`anen Thanksgiving. Estague` na dia tutuhon i ha`anen gupot siha.

Hu tuñgu` na guaha na lamasan sena ti u kabales na biahe pot guaha man-madispone guine gi alacha. Lau, muñga nina` fan chatsaga. Petsige dinaña miyu ni man-gaige pa`gu piot ya guaha siha famaguon miyu. Fanu`e siha haf` sustansian dinaña familia.

Gi todo finatton este na tiempu, gaige gi taduñg fondun talañgahu i atban gima Yuus ni sessu hu huñgog antes gi suenon pueñge. Oran preparasion para Misan Gayu.

Dispues de misa, dinaña amotsa antes de deskanson para `an mattu i Niño Jesus gi la talo`ane. Megai mamopble guihe na tiempu lau motmut minagof gi entalu` todus. Un` ma`gas na ha`ane `nai todu mañaunau man-managam gi finatton i Niño.

Pinadesen Ñalañg
Kada hu li`e annunsiu pot kontribusion para i man-namase` pa`gu na Christmas, sige hinasoghu umafulu` yan un` kuestion: Magahet na guaha man-ñañalañg guine gi tano`ta?

Yangin magahet pues mauleg ta rikonose pot para ta ketuñgu` hafa na masusesede este gi mismu familia-ta. Kau gaige dos saina gi gima`? Kau mantai che`chu`? Kau siña ta suda`e offisiun niha?

Makat este hu aksepta pot kinahulo`hu mismu halom un` sumen popble na guma`. Ayu mina` asianu-yu` kumetuñgu hafa fondun este na chinatsaga yangin enfin masusesede guine.

Para hafa tafan apune na i areglon familia gaige gi halom guma`. Mañgge i dos saina yan kau hafa siña tachogue para ta bira tatte giya siha dignu na modun lina`la`. Mas presisu ayudu piot `nai guaha gi entalu` dos saina inutet `sino sumen malañgu. Estague` `nai humahalom sensian mauleg na Kilisyanu. Nafan geftau hamyu gi man-namase`!

Ekonomian Antes
Sessu hu huñgog mañaina-ta masañgan pot abundansia guinahan tanu` gi tiempon Japones ginen fangualu`an yan tasi. Kontodu punot yan fina` hayu man-mabebende guihe na tiempu.

Dañkulu na metkau guaha, era i dañkulu na numeron tautau giya Japon ni debi u fan maprebeniye mantension. Ayu mina` fahna maseha hafa na produktu piot ayu siha i usun Japones tat kumu todu klasen produktun guihan, asukat, asientun mendioka yan gapgap, kamute, kalamasa, lañan niyog, yan otru siha produktun tanu`.

Pa`gu na biahe mampos malimitte metkau gi halom hita mismu. Gigon un` planta produktomu ya ti mafahan, katga dispues ya un` preparaye i babue. Mampos dañkulu na maliñgu gi lancheru siha.

Lau siña ta ta`lun bumisita este na asuntu gi inestablese homlu` na relasion yan Japon. Ha sedi hit Seksiona 902 gi papa` i Covenant na u esgaihon hit i US Department of State gi bandan assistimientu pot ekonomia. Guaha mohon gai diniseha umatan este na asuntu? Dañkulu na benefisiu para hita.

•••

I amiguhu Magoo mampos inestotba ni siniseden kuattru na lancheru yan otru kuattru na famalao`an ni man-mapunu` `sino maliñgu. Kau man-mapunu` pot salape? Mana` fan malag manu i kuattru na famalao`an? Haf` uttimoña inbestigasion mapunu` dos umasagua giya San Vicente?

Guaha lokue` mansañgan na pot ti tautau-ta na kulan machoneg gi un` banda i inbestigasion. Ileghu na lache este na kuentos. Makat na cho`chu` i para un` tatiye che`chu` seriousu na kriminat. Sabe dios minalagu` DPS sumatba este pot para u guaha pas yan inañgoghu na man-safu i tautau gi señgsoñg siha.

Mauleg u guaha mas inatuñgu` polisia yan membron kada soñgsoñg pot para u guaha añgoghuyon na relasion gi para umana` safu ha`anen todus. Konfiansa sumen presisu gi este na relasion.

•••

Gi kanton shoko (warehouse) madulog ni boys i alamle ya mabatsala huyuñg dose kes setbesa. Mana` maneñgheñg ya sige man-gimen. Dispues de `las dose todu man-bulachu. Mattu i polisia `nai ha soda` na masake i setbesa gi ge`halom. Lastima i pueñgen noche buena! Man-magmata dispues gi halom presu sige man-afaisen haf` taimanu fattun niha guatu. Ai na Silent Night.

John S. Del Rosario Jr. | Contributing Author
John DelRosario Jr. is a former publisher of the Saipan Tribune and a former secretary of the Department of Public Lands.

Related Posts

Disclaimer: Comments are moderated. They will not appear immediately or even on the same day. Comments should be related to the topic. Off-topic comments would be deleted. Profanities are not allowed. Comments that are potentially libelous, inflammatory, or slanderous would be deleted.