Ginagau Estudiu

Share

Mamaisen i Senadot as Terry Santos gi USEPA para uma-eksamina i hanom yan odda` iya Luta kau guaha haf` na fina` binenu ni muna` fan kakanset lamegai na tautau-ta.

Ha choneg sineyu` este na asuntu pot guaha siha keha ginen i tautau na ma-umenta kausan kanset tilipas yan estomagu gi halom tautau-ta siha.

I asuntu seriosu ya debi man-ma`gas hospitat gi CHC uma-atetuye muna` marikonose finaisen Senadot Santos. `An propiu, debi u famaisen i CHC ayudun depattamenton hinemlu` giya Washington, D.C. kontodu sentron chetnot giya Atlanta yan US Environmental Protection Agecy. Depattamenton Interior mauleg lokue` na u fan ayuda, prontu.

Debi umarikonose parehu odda` yan hanom para umana` klaru kau mangai binenu tat kumu amot peste siha ni mana` fansesetbe gi fina` fangualu`an. “Linala` yan hinemlu` i tautau mina` mamamaisenyu` ayudu”, segun as Señadot Santos. “Taya` kampu para ta chansa ha`anen tautau-ta gi este na asuntu”.

Ilegña lokue` si Senadot Santos na `an mana` guaha estudiu ya klaru i asuntu gi katkuet sineda` debi u guaha programan edukasion publiku gi mas man-impottante na asuntun hinemlo` siha pot para uma-alibia i chetnot siha.

“Mampos estotbu i sige mas ma-umentan chetnot daibites, kanset yan korason gi halom natibu ya mauleg na uma-ina lokue` manu `nai gaige hale` este siha na chetnot”, segun as Senadot Santos. “Este siha na chetnot gaige gi tautau-ta siha gi enteru iya Marianas”.

Hana` ma`aggemyu` i pot primet biahe guaha chumoneg para umahusga este yan otru siha seriosu na chetnot ni umaminanasa tautau-ta siha. Deste ma-umentan todu klasen kanset, daibites, matai reñihion, yan korason i primera pipinu` na chetnot siha gi halom natibu.

Silensiu I Tanu`

Gi fina` konbetsasion matuka haf` na mampos silensiu i hegsu` I Deni` na tiempu. I asuntu layeye pot guaha tinilaika siha gi membron mafanana`an “cabinet” `sino tautau gobietnu. Estague` na grupu timunerun i nuebu na administrasion.

Ha birague` tatte i kuestion: Kau guaha mohon dañkulu na pinetsige para uma-adelanta linala` i tautau siha gi señgsoñg? Gai sustansia i kuestion piot sa` esta kinse (15) años ya i sueddu kulan masimientu `nai taya` hatsada esta pa`gu. Mietras tantos sige ha mañgahulu` presiun nesessidat siha. I sueddu tai adelantu pot kinse años na tiempu.

Makat na asuntu gi halom mattirun mampos bahu na kinalamten ekonomia. I empleau siha dudayu` kau umali`e hatsada para ta`lu `nos kuantos años na tiempu. Mas u didog taya` salape` gi monedan familia siha. Estague` primera problema hafafana` este na administrasion. Mauleg na asuntu madiskute gi lamasan sena.

Tiempon Añglu` (Maipe)

I kliman El Niño esta hatutuhon tiempon maipe yan añglu`. Mas menos siempre hanom gi tipu` publiku siha. Sin ditension siempre u guaha oran hanom gi halom este na kondision.

I lugat siha `nai potput i karisu mauleg u guaha inadahe pot no u kimason. Talili`e ha` na mampos dañkulu este na kimason ya makat mapunu`.

Makat para i tautau i ma-oran hanom lau kase ennau solu remediuña gi este na tiempu. Puede ti gef anaku` este na matklima. Atan ya in`fan manlupog kontiempu para usun familia.

Este na tiempu ma`u`usa ni lancheru siha para umana` gasgas i gualu` gi preparasion para i finatton primet agua de Abrit. Dudayu` kau regulatmente u fattu tutuhon uchan gi Abrit. Ilelegña sentrun klima giya Guam na kase Agustu `nai u poduñg i primet agua.

Man-ñahlalañg: Gi halom tenda guaha difirientes klasen kastuma (customers). Gaige si Silensiu, Lepblu, Katkuleta yan Bulacheru. I primet mamahan pot kes. Ha chule` kes todu nesessidatña, ha apase ya humuyuñg yan magof fasuña.

Si Lepblu ha dagau todu nesessidatña halom gi karetiya. Dispues ha lagnos lepbloña papet food stamps ya ha apase. Todu i tres karetiya hana` bula!

Si Señora Katkuleta sige ha yemi` batunes makinaña (calculator) para u li`e kau linañgag chinile`ña fektus ni salape` gi halom balagbagña. Ha diñgu i tenda mientras ha konsidedera kau ha chule` kabales haf` gaige gi listaña.

Si Bulacheru mamahan sitbesa yan lateria para chesa. Ma`pos para i kanton tasi ya ha uñgag-gue`. Inipos ha lotge-gue` na ni para usugon karetaña ti siña. Pues maigo` gi hilu` lamasa estake kayao ñaihon bulachuña gi kase `las dos gi chatanmag.

Sige malulog un` nuebu na polisia pot che`chu` lai. Ha sañgan dispues na taya` mañauña. Gi oran `las tres gi chatanmag, masugon halom gi simienteyu i karetan polisia. Humuyuñg i dos sarentu malag Kentucky Fried Chicken. `Nai mañiente i prohimu ha` li`e` manadan kilu`us gi oriyaña. Gi halom dos segundu estaba `sta tumotohhge gi kanton chalan gi menan Gima Yuus Chalan Kanoa. Dios mihu!

John S. Del Rosario Jr. | Contributing Author
John DelRosario Jr. is a former publisher of the Saipan Tribune and a former secretary of the Department of Public Lands.

Related Posts

Disclaimer: Comments are moderated. They will not appear immediately or even on the same day. Comments should be related to the topic. Off-topic comments would be deleted. Profanities are not allowed. Comments that are potentially libelous, inflammatory, or slanderous would be deleted.