Kåo para ta fanhanåo tatte gi tinituhon-ña i Siguridåt Hinemlo’ na progråman gubietnamento?

By
|
Posted on Jan 11 2005
Share

Hu hasso un hunta ni humuyong gi telibisiun unos kuåntos såkkan tatte gi anai i manritiråo na tåotåo i Estådos Unidos makekechagi kumenbinse i gubietnamenton Amerika para u mahago’ o sino ma’arekla i areklon progråman Siguridåt Sosiåt Manritiråo yan i lai siha put benifisiun hinemlo’. Manmafa’na’an siha este na manåmko’ “Manchunge’ na Tigiri”, ahe’ ti ayu este i mås manmatatnga yan kulan militåt na inetnon ni ma’å’ågang “Attelong na Tigiri”. Siha este i manritiråo na manåmko’ ni hagas manmacho’cho’.
Gi un mumento anai mane’etnon un biåhi este na manritiråo, kahulo’gi pisu un fuetsudu na FBI para u na’suha un ochentai singko añus na pedde yan chunge’ na biha. Ti hu gof hasso kabåles este na sinisedi anai make’åmot este na biha ni direcho-ña kumuentos gi libetta na manera, låo hu hasso i fino’-ña nu i FBI. Ilek-ña, “Lahi-hu, mandemonstretreha ham put hågu lokkue’.” Kumeke’ilek-ña na i bidan-ñiñiha este na biha yan i mangga’chong-ña put tinilaikan areklon i Siguridåt Sosiåt yan lain hinemlo’ siempre un diha u benifisiu este na FBI yan i familiå-ña.
Sesso tenga ni hu hasso este na sinisedi yanggen hu tataitai put i atdet na kondision i fainansiåt i Fondon Manritiråo Notte Marianas yan i “Manchunge’ na Tigiri” gi islå-ta siha ni mandueñon este na progråma ni madipepende siha gi dos biåhi gi mes na suetdon-ñiha. Yan ayu siha lokkue’ i “Manhoben na Tigiri”ni manhotnaleron gubietnamento ni ti maritiråråo trabiha. Todu este i dos na gurupu mapo’lo i inangokkon-ñiha gi gubietnamento-ta yan gi atministrasion i progråman Fondon Manritiråo na u mamentena måolek i repottasion i progråma yan i frengkas-ña. Dispensa låo ti hu lili’e’ este na intires gi memeggai-ña gi membron i lehislaturå-ta, ya buente yanggen ta konsidera sa’ hafa na taiguini este siña ha’ ilek-ta na isåo i manritiråo ti i lehislatura.

Hu taitai put i interes i gubietnamento-ta para u na’guaha ayu na klåsen progråman Siguridåt Medikåt yan Hinemlo’ ni hågu para un ayek amånu ya-mu, kulan i sagan boka na klåsen areklo, låo ti klåru i infotmasion i tinaitai-hu. Pues maila’ ya bai hu fo’na gumoppe i paki åntes di u påkpak.

Hu suponi na siempre despues guaha unos kuåntos kompanian Siguridåt Medikåt yan Hinemlo’ ni i manritiråo siña ma’ayek para u ago’ i prisente na progråma gi halom i Ofisinan Fondon Manritiråo. Hu tungo’ ha’ na esta guaha un kompania giya Honolulu, fuera di i HPMR, matråtos para u identifika kompania siha put este na asunto. Kuriosu yo’ kåo u fanma’ina kabåles i kapasidåt fainansiåt-ñiha yan i heniråt na ekspiriensian-ñiha gi båndan Siguridåt Medikåt yan Hinemlo’ este siha na kompania.

Gof na’piniti yanggen despues di ma’apåsi ni manritiråo i kompania ni maganyi ni Ofisinan Manritiråo humuyong kåra’ pat chatfiet put i kompania-ña desde i finene’na. Gi este na asunto, siempre makonne’ guatu gi kotte i Atministrasion Manritiråo yan i Atministrasion Gubietno put deskuidåo gi inayek-ñiha na kompania.

Meggai na tåotåo-ta manmacho’cho’ yan takpapa’ na suetdo antes yan meggai, o sino memeggaiña, pumopo’lo, na i progråman Medikåt yan Hinemlo’ påtte gi kontråtan i emple’åo-ñiha yan i gubietnamento. Makonsidera este na progråma kumu fotman gråtes yan prinimeti na yanggen macho’cho’ håo gi gubietnamento ya mangontribi håo guini na progråma, siempre u gaige para hågu yanggen rumitiråo håo. På’go masodda’ na ti siguru na u gaige ha’ este na progråman-ñiha sa’ malago’ i Atministrasion Gubietnamento para u tulaika i orihinåt na kontråta.

Yanggen chetnot daibites, takkilo’ håga’, korason, tuyan, tb, riñon, måta, kånset pat otro na klåsen chetnot chinot-mu, kana’ ha’ buente ti siña mamåhan håo Siguridåt Medikåt gi presiu ni siña un apåsi. Kåo esta sinangåni håo ni gubietnamento nu este na asunto pat para u mapo’lo ya i kompanian siguridåt un sinangåni despues? Humallom yo’ na meggai na tåotåo-ta mantineteka nu este. Na’siguru na i chetnot-mu chetnot sinagu ha’ sa’ måolek ha’ håo siempre.
Siakåsu chetnot kånset kosas låhi håo ni di’årio gi lalåhi ni idåt ritiråo yan ti kinibri ni Siguridåt Medikåt-mu, kåo para ta klasifika este kumu unu gi chetnot ni ta å’å’gang DPE (Dispensa Put Ennåo)?
Un dångkolo na ayudu yanggen i ofisinan Fondon Manritiråo manlaknos kada mes gaseta ni para u na’tutungo’ i “mandueñu” put i sumanhilo’ na klåsen interes. Gi prisente kulan todos ha’ i tatten potta ni manmacho’cho’gue. Ta nisisita didide’ na kandet somnak put i fina’cho’cho’ siha gi halom i este na ofisina. Yanggen ti siña i emple’åo macho’gue este, tråtos huyong gi pupbliku.

Gi husgå-ku, antes di u ma’adåpta areklo put para u matråtos i progråman Siguridåt Medikåt yan Hinemlo’, debi di u guaha inestudia kåo kuånto na manritiråo siempre mamåra pat ti u fampatisipåo gi nuebu na progråma put takkilo’ i presiu yan put ti mankinibri i hagas na chetnot-ñiha.

Infin, dos na kuestion debi di u oppe este na inestudia put kuånto put siento gi halom i 1,890 na manritiråo yan gi 5,225 na emple’åon gubietnamento: (1) manggai chetnot ni ti u kinibri gi nuebu na tråtos i progråma yan, (2) kuånto put siento gi todo este i dos na gurupu ti u fanmembro sa’ ti malangak ma’apåsi i presiu para i familian-ñiha.
Gi mås libiånu, u machek gi CHC kuånto manggai chetnot ni ti mankinibri ni i nuebu na progråman Siguridåt Medikåt yan Hinemlo’. Siempre este u ditetmina kuånto ti manngapås manmembro yanggen matråtos este na progråma ya despues u madipende siha gi CHC sin apås.
Maila’ ya bai hu predikta håfa para u masusedi yanggen matråtos huyong i progråman Siguridåt Medikåt yan Hinemlo’. Fuera ha’ di i fåkto na maseha hayi na kompanian siguridåt hinemlo’ ti u kubri maseha håfa na hagas chetnot, i presu put såkkan siempre sumenguaguan ya meggai siempre na manritiråo yan hotnaleron gubietnamento ti u fanmembro. Manmilalak siempre este siha guatu gi CHC put minalångu, låo på’go na biåhi ti u ma’apasi i CHC ya mås siempre dumångkolo i dibi ni ti siña ma’apåsi. Inafuetsa siempre i CHC manggågåo mås kapitåt gi lehislatura para kinalamten-ña. Ginen este na putfin manhanåotatte hit gi hagas tinituhon, taya’ masåtba, ya siempre i CHC manayao gi Fondon Manritiråo pat humånao yan i tihong yan låtan gånta gi kannai para i Dipåttamenton Interior yan put los uttimo i manmanapåpåsi taks na siudadånon Estådos Unidos ya umemisirikotdia ayudu.

Put asunton åpas, petmiti yo’ ya bai hu fa’ihemplo i sinisedi-hu ya u supotta i punto-ku. Manrisibi yo’ kopblånte gi Fibrueru 2004 na såkkan ginen i abugådon CHC ni ha infofotma yo’ na hu didibi i CHC desde i Mayu 1998 gi $191.00 na kantida ginen i bente minutos na mapegan tubon me’mi’ na mana’saga-hu gi hospitåt. $955.00 put todu bali-ña este na machek-ku gi CHC. Ha espånta yo’ i abugådu na para u sotta este na asunto guatu gi kompanian manrikohen dibi. Despues di i anakko’ na kumunikasion, hu chagi fuma’tinas i sumampapa’ na punto siha:
(1) Tåya’ ni mana’såga yo’ gi hospitåt gi halom i trenta åños na sumagå-hu giya Saipan; yan

Este i finene’na na nutisia, ginen i regulåt na fotman kåtta ti i marihistra na klåsi, gi halom i sais åñus desde i machek-ku ni ma’abisa yo’ put este na dibi. Ti ha hongge yo’ i abugådon CHC kulan mohon sen tåya’ bali-hu. Yan mås, ti malago’ na para bai in ali’e’ nichuka’ hu nå’i gue’ dos simåna mo’na na nutisia. Hu suspecha na buente ilek-ñiha na estotbo yo’.
Sin inbåtgo, umali’e’ yo’ despues yan si Ms. Yvonne B. Sablan yan si Ms. Rosa Sorensen, ni gof manayudånte yan manmåolek na emple’åon CHC, put para bai hu chagi umeksplika na tåya’ ni mana’såga yo’ gi hospitåt yan ti dinanche i $191.00 na kopblånte kontodu i $764.00 na inapåsen i Fondon Manritiråo ya debi di u ma’apåsi este tatte sa’ inipos ki i ginagagåo na gåsto.

Ha guaddok despues este na asunto i CHC comptroller gi me’nå-hu ya ha sodda’ na magåhet na lachi i kopblånte sa’ ti mana’såga yo’ gi hospitåt ya debi di u mås takpapa’ i gasto. Ma’ekstende yo’ un sinseru na despesasion put este na linachi yan maribåha påpa’ i dibi-hu lokkue’.

Estegue’ pågo i “papatek”. Annai mamaisen yo’ kåo para u nana’lo tatte i lachi na inapåsen i Fondon Manritiråo, ma’oppe yo’ na, “Ahe’ sa’ ti maninapåpåsi siha trabiha ni obligasion-ña.” Gi minagahet-ña este, ti hu hulat kumomprende håfa na listo i CHC para u na’makotte yo’ put i bente put siento na obligasion-hu ki i Fondon Manritiråo ni ochenta put siento responsibilidåt-ña.

Maseha ti debi na bai hu cho’gue, hu aksepta i dispensasion na ginagåo i CHC ya hu tuge’i chek gi $191.00 na kantidå ya hu sangåni siha na u makontribi i apas guatu gi mås yan-ñiha na progråman karidåt. Debi di bai hu prueba na ti “tai båli yo’” – na un “mafongfong” ha’ ni ti ma’agradesi na economist. (William H. Stewart, Translation by Henry I. Sablan)

* * *
This opinion piece was first published on the Saipan Tribune on Friday, January 7, 2005. Stewart is an economist, military cartographer, historian, and an occasional contributor to the Saipan Tribune. Sablan is formally educated in the Chamorro language, including its orthography. He is the co-author of the first Chamorro-English Dictionary and a book on Chamorro Orthography. He has written other books in Chamorro including some that are now used in public schools in the CNMI.

Disclaimer: Comments are moderated. They will not appear immediately or even on the same day. Comments should be related to the topic. Off-topic comments would be deleted. Profanities are not allowed. Comments that are potentially libelous, inflammatory, or slanderous would be deleted.