Silensiu I Señgsuñg

Share

I sagun Coronavirus machalapun gi todu i tanu` sin ditension. Kulan matdision na peste. Fuetsau, manma-utut todu karera entalu` nasion kontodu para Marianas ginen bisinu.

Lau guine gi ma`pus na semana doku` otru chenut: Norovirus, kontra estomag. De dios sa` kontra gofes yan estomagu na biahe.

Un` pinadese na oppan gi todu i tanu`. Ti soplu Marianas guine na mattirun peste. Hana chatsagayu` pot gai atburotu este na peste gi halum diskuidu. Puede ti ha fatoigue hit pot makat para todu.

Areglu
Para i manadan representante gi hegsu` I Deni` debi Marianas de u chechefla gi todu asuntun linahyan.

Lau tantu de manlosus manmalefa na guaha 15-mit an empleau gumagana suetdun popble. Estague` i dichu asuntu! Haf` planun miyu umadelanta pot tautau-ta? Na ti pot asuntun kualidat linala` tautau ni in` represesenta?

Esta nachaleg `an tafaisen haf` planun niha. I ineppe: “Kanami”. Pine`lon niha na `an masañgan “kanami” (ekonomia) esta mauleg. Ke lau kau guaha `nai in` chile` Economics 101 na para in` batbaruye umatrebi gueku na esplikasion?

Atan sa` klaru na mampus megai na empleau gumagana suetdun popble. Haf` dumeteteni hamyu sumatba este na chinatsaga? Siempre tali`e gi karera mona disposision ginen i tautau.

Chenot
Fuera de Coronavirus (COVID-19), doku` otru (Norovirus) giya Louisiana ni pipinu` lokue`. Dios mihu! Ha tagam todu atmos bandan Pasifiku este dos sagu.

I mefe`na kontra gofes, i segundu, estomagu. Megai giya America entre mana` fañaga gi hospitat `sino mandimalas. Todu i dos sagu i man-amku` mas ha affekta piot i man-malañgu seriosamente.

Gi mismu tiempu trabiha tai amot este na sagu. Tinaka` ta`lu kuattru mesis estake umasoda`e dulogña.

Namanman na chenot pot enteru i globus ha affekta. Kulan mohon matdision biblia. Lau ginen China tutuhun i Coronavirus. Ripot mediku ilegña na i chenot ginen to`la yan mukus tautau.

Mauleg sa` ti machage chenot lalahen Chamorro dinalag ni esta kulan mañachaleg i nina`ye pot chumichichi` ni putiña. Dios mihu!

Pasu
`Nai hali`e lahihu bisñietu litratuhu gi gaseta ha chule` ya ilegña na un` dia para u gaige gi mismu pahina. Ha chule` para i eskuela ya sige ha fattan ñaihon.

Hu esplika na tinaka` tiempu estake para u fañge` gi gaseta. Debi finenina uma-eduka yan fañgge` la apmam na tiempu estake establisau na`aña gi komunida. Debi u gana inañgoghun komunida kumu periodista (journalist-writer).

`An ha petsige guinefiña i lahihu siempre ha komprende haf` na obligasion mau`udai gi offisiun mañgge`. Dañkulu na responsablidat este na offisiu. Ti magpu` gi mapegan litratu gi gaseta. Debi un` gana yan mirese ayu na kampu.

Este na modun tinige` debi un` atan yan esplika todu atmos banda gi asuntu pot para u klaru i attikulu. Sede i mananaitai umebalua i asuntu. Lau un` koyentura `nai siña mas guaha kinemprende gi asunto-ta siha.

Inapagat:

Komprendiyun finu` mañaina-ta pot petsonat na opiñion. Lau ni unabes `nai konfotme-yu`. Homlu` i inana`en hinasson todu gi asunto-ta siha. Dispues nina`en ginen hilu` haf` gaige giya guahu.

Lokue`, todu i tiempu mas mauleg hinasson dos tautau ke unu. Ha sede klaru na kinemprende `nai mas libianu ma-aksepta i asuntu gi lamasa.

Gi hilu` dineskuten asuntu sumasaunau inekuñgug gi haf` mansañgan. Ayu `nai un`li`e na gai minauleg kontribusion i otru. Gi hilu` inakonfotma mas libianu mapetsige asuntu siha. Ti siña na i hinassomu pafa umatatiye sin kuestion.

Inakomprende
Gi dinaña` asuntun linahyan debi tafan listu amtau na dineskuten asuntota siha gi hilu` inakomprende. Gi hilu` inakonfotma `nai mafañagu haf` para u fan mapetsige. Mas libianu i che`chu` linahyan gi hilu` inakomprende.

Hu agradese inapagat saina pot esta manginen mismu lugat ya makomprende haf` debi umachogue dimas de un` dimalas.

Usun ramienta tat kumu machete mauleg un` eyag propiu usuña pot no unna` tailayen maisa hau `sino haye na prohimu. Piot usun kuha mauleg un` adahe usuña tatnai sisida para u taigue damagas adeñgmu.

Chenot
Mattirun Coronavirus yan Norovirus, unu gofes i otru estomagu, puede mansoplu hit pot makat na chenot gi maseha haye na tautau.

Trabiha i mediku ti masodada`e amotña ni unu gi dos chenot. Kase esta ennau kuattru mesis yan pa`gu `nai siña u guaha fina` dulug para este na peste. Namagof sa` manlibre hit ginen este siha na peste.

•••

Infotmasion pot tumunug fondun iya Marianas kulan estotbu ya puede guaha sattun na inadahe pot no unna` fan galileg hit taya` salape gi kaha. Mauleg i listu na planun ma-utut gastu ni ma-anunsia guine na semana. Puede nahuñg para hinemlu` yan edukasion.

•••

Nasion siha giya Asia mampus man-chathinassu pot chadeg machalapun sagun Coronavirus ya ti nahuñg fasilidat hinemlu` para i manadan manmalañgu. Poresu na todu bumiahe ginen iya China mana` para desde ma`pus na semana.

John S. Del Rosario Jr. | Contributing Author
John DelRosario Jr. is a former publisher of the Saipan Tribune and a former secretary of the Department of Public Lands.
Disclaimer: Comments are moderated. They will not appear immediately or even on the same day. Comments should be related to the topic. Off-topic comments would be deleted. Profanities are not allowed. Comments that are potentially libelous, inflammatory, or slanderous would be deleted.