Tinilaika

Share

Hiniyuñg bisnis Japones guine silensiu ni megai ti rumepara. Marikohe fiñkas niha ya man-hanau tatte Japon.

Haf` motibu na man-hanau? Haf` tumahgue fiñkas niha ni machule` tatte gi tanu` niha?

Dispues de hinanau Japones guaha otru siña kumatsu fuetsan fiñkasña guine? Haye ennau na nasion yan kau gai kepble para u fan ayuda umadelanta tano`ta?

Dañkulu na fiñkas humuyuñg ya i mamakatña i taya` tahgueña haf` malagnus ginen ekonomian tano`ta.

Abundansia
Mampus hana` malalagu`yu` i felis na programan Presidente Trump gi bandan ekonomia giya America. Mas bula cho`chu` yan pagamientun empleau siha `nai man-obra gi inapasen nesessidat familia.

Tihu tuñgu` kau siña este machogue guine. Mauleg na mapetsige lau gai chinatsaga pot mas ke 15-mit na empleau gumagana suetdun popbble! Estague` i dichu chanda para i manma-elihe guine—adelantu gi monedan familia–`nai tinetpe tiempun ha`ilas!

Gaige dichu asuntu gi homlu` na ekonomia. Ha nesessita kabales na planu! Sin planu pues kada mona tatte estake todus hit mangaige giya tatatte!

Siudan Taki`
Namanman i siudan Los Angeles yan San Francisco ni mahatme ni manadan familia ginen otru estadu siha. Mahutu` tento` niha ya mañaga. Mattu gi problema pot bandan hinemlu`. Mutuñg enteru dos siuda pot puru taki` maseha manu guatu.

Hu konsidedera haf` na mas ke 60-mit na familia umabandona hagas lugat niha. Kau pot taya` appottunidat cho`chu` pat haf na chinatsagan familia?

Lau kantida mumueba siha guatu gi dos lugat. Dañkulu na chanda para i siuda gi bandan gastu. Biyon pot biyon pesus este na gastu diariamente pot debi umana` fañaga gi disiente na guma`, neñkanu` yan setbisiun hinemlu`.

Kuttura
Mauleg sa` metgut trabiha sensian yine`ase` yan ina`ayuda gi halum tautau-ta. Makat giya hita para ta upus un` kilisyanu ni munesessita ausiliu. Puede ma`ug este na kustumbre gi natibu pot satbasion todu.

Sumen namagem `nai ha gacha` hit chinatsaga ya ilegña i bisinu chule` este mientras tantus. Ayu na ayudu pot kinemprende gi ha`anen tautau. Tat ti pinalo`pu chinatsaga mina ta komprende haf` che`chu` echu tautau.

Tat tihu chage antes gi un` popblen guma`. Makat gi halum miserapble na pinepble kalamten. Mit grasias gi Saina pot sessu ha kubre nesessidat mame gi halum tinaya`.

Adumididi` sige mona estake in` seda` mas yanu na plaset gi ha`anen mame. Tat pahina gi lepblon miserapble na popble tihu taitai yan bira fuetsau!

Modu
Ekonomia un` konseptu ni todu umu`usa kontodu un` amiguhu ni bumasta umeskuela gi siete gradu. Kulan mohon paketen soba` ni taya` ha nesessita soluke maipen hanum.

Todu mañgekuentus lau ni unu tumuñgu` haf` este na plantasma ni limililiku` gi señgsuñg diariu. Lau gaige este na asuntu dichu gi halum guma` familia.

Konsidera adelanto-ta `an magahet na tatuñgu` sustansiaña i attikulu. Lau masaulag chagu` ya kada humihot machagu`e mas pot chat-kinemprende.

Talayeru
Umasoda`yu` yan un` amku` pa`gu humalum ginen tumalaya. Mauleg na tiau yan maniniñg kinine`ña ni ha pega gi halum alan guihan.

Hu fahan todu dispues hu kone` para iya siha. Mauleg konbetsasion mame gi karera. Hu tuñgu` dispue haf` sessu offisioña antes. Gigon gai tiempu ha sotse matiteg otru talaya.

Hu atotga fumaisen akonsehu para benefisiog-hu. Ayu ilegña para bai eksisia mauleg na sensian kilisyanu gi otru. Hana` malagu`yu` i sensian kinententu yan katma gi ha`aniña i amku`. Namagof i felis na kareraña. Bes enkuando mabisita ni famaguona.

Gi hiniyoñg-hu para i gima` estaba si Magu. Mampus nina bububu as Presidente Trump. Ilegña na solu manera `nai siña si Trump ha komprende linala` isla i para umana`e kutdet sin haguet ya umana` peska gi Puntan Diablo. Dimoñu!

Espirituat
I solu fitme na añkla gi ha`anita i inañgoghu gi Saina gi todu pinetsige. Todu i tiempu mauleg ta faisen ni fitme na kanaiña para u pipet hir gi halum homhum na kañadan lina`la`. Pot mantautau hit na sumen presisu este na finaisen gi Saina.

Poresu na diariu hu tutuhun ha`anihu gi tinayuyot `an oga`an. Hana`e-yu` konfiansa fumana ha`anihu sin ditension. Felis hinanau ha`ane `nai han`e-yu` un` añghet para u pulan-yu` diariamente. Kulan hit i patgon gi halum dañkulun hatdin ni sige ha espiha hinanauña. Inañgoghu gi Saina!

Magahet sumen nakontentu i inañgoghu giya guiya gi pinetsigen nesessidatta siha diariu. `An mamaisen hau ayudu siempre u fattu. Tatnai hu chage mañega finaisenhu!

Kustumbre
Este i man-ñgiñge` kustumbren Chamoru. Mauleg na finana`gue pot respetu yan hinimiddi ginen i mañaina-ta. Respetu yan hinimiddi dos mas impottante na kustumbren natibu.

Este umestablese amtau na inafamauleg, inagofli`e, yine`ase` yan ina`akude gi halum komunidat-ta. Ha sede hit man-daña` gi che`chu` linahyan. Mas libianu haf` ta petsige gi interes yan benefisiun unu yan todu.

John S. Del Rosario Jr. | Contributing Author
John DelRosario Jr. is a former publisher of the Saipan Tribune and a former secretary of the Department of Public Lands.
Disclaimer: Comments are moderated. They will not appear immediately or even on the same day. Comments should be related to the topic. Off-topic comments would be deleted. Profanities are not allowed. Comments that are potentially libelous, inflammatory, or slanderous would be deleted.