Maliñgun Fondu

Share

I maliñgun $14 Biyon pesus ginen Marianas guine gi alacha ha atisa manadan kuestion haye gai salape` yan haf` masusede. Lau finañagun maribahan ekonomia pot iran pagyu yan hiniyuñg inbetsionistas (investors) ginen Japon. Dopble maliñgun iya Marianas guine na biahe.

Komprendiyun mattirun iran pagyu lau makat hu komprende haf` umatisa hinanau inbetsionistan Japones. I finenina siña ta adelanta gi halum un` añu. I sigiente makat `sino ti siña pot madiñgu i tanu` yan fiñkas niha.

Hu huñgug na man-disganau i los probes ni mantai konsiderasion man-ma`gas gi usun palabra mina` man-inestotba seriosamente. Mahala maletan niha ya sige adumididi` huyuñg manma-udai gi ruplanu.

Sin ayudun Japones ginen metgut fiñkasña haf` futtuna-ta? Ha estotba-yu` pot guine gi mapus na semana mabende todu hotel niha Guam yan este kulan klaru na mensahen petmanente na sayonara`. Haf` mohon?

Guaha otru nasion ni fuetsudu fiñkasña para u ayuda Marianas umadelanta i bandan bisnis guine? Na ti magahet na sin adelantu guine na patte seru uttimoña ekonomian tano`ta? I Chinu siña man-offrese lau 1.2 biyon na tautau-ña debi una`fañochu diariu. Makat ayudun fiñkas ginen siha.

Fontun: I sumuha na $14 Biyon tumutun fontun `nos kuantos ahensia guine pot ti nahuñg man-mana`en niha para operasion. I hospitat yan PSS finenina man-lo`lu` taduñg pot fatsu na kantida maparada para usun niha.

I primera destrosiu gi maliñgun fondu i diskuidun heñiun banida gi halum man-ma`gas `nai ta dulalag inbetsionistan Japones guine. Mampus man-hamalefa hit haye fietmente manachu pot natibu deste mediu sisienta siha na sakan. Na ti Japones tumutuhun industrian turista guine?

Seriosamente, hafa guinahata na mampus i man-ma`gasta man-diskuidau sensian respetu? Adahe para un` aka` i kanai ni muna` chochochu hau! Ti konseptu i asuntu ya taya` ha nesessita sattun na inadahen relasion.

Kase kumu guaha dididi` kinemprenden ekonomia yan haf` fuetsan Japon gi enteru elmundu siña tana` silensiu mas i mañan banida. Pat gai salape` si Taga` para nesessidat-ta siha? Prisisu na ta fatta na man-malagresidu hit gi fitme na gachoñg-ta deste antes?

Pot fabot atan seriosamente haf` estau ekonomian i tanu` ya `in pesa haf` kinemprenden miyu gi maseha haf` na konbetsasion. Kumeke ileghu adahe haf` in` sasañgan piot gi konbetsa yan man-fuetsudu na inbetsionistas Japon. Respetu dibatde na asuntu lau sumen agradesiyun!

Ditension: I hinanau inbetsianistas Japon guine dañkulu siknifikasioña. Primera i maliñgun inañgog-hu appottunidat umadelanta industrian bisnis. Sin adelantun este na patte gi ekonomia-ta ti asegurau haf` mamamaila` para hita.

Finenina pumara mattu Japan Airlines, tinatiye ni mabenden Hotel Nikko. Gi mapus na semana mabende todu hotel niha giya Guam. Haf` siknifikasioña este na disision? Guaha `nai ta faisen i los probes haf` umafuetsas hinanau niha guine?

Mina` ha estotba-yu` sa` sin adelantu gi bisnis guine pues kontodu aduana siempre umaribaha seriosamente. Guaha tahgueña este na maliñgu fuera de gotden kotbatan Sears Roebuck? Haf` ineppen miyu nu este na maliñgu? Siempre dispues u anog haf` sustansiaña este `nai esta ma`pus ma`udaita ginen estasion bus.

Kanta: Guaha `nai hu ekuñgug ñaihon kantan Chamoru siha gi radio gi oran deskansog-hu. Todu klase guaha lau dos puntu `nai popoduñg sessu i mensahe: neni yan inappelan lañga` pot mayute`.

I primet, motmut kuentus pot “hagu o`lolo”. Mientras mas marepite mas suspechosu i mansañgan. Kadu` “o’lolo” lau kada ratu ha rikonose si gayega. Chanseru! Hombre, ti nigap `nai mafañagu i kilisyanu! Haf` mohon?

Ga`oghu i tatatte pot guiya mismu muna` piniten maisague`. Ha fababa i hagan tautau ya dispues de trabut ya madulalag mañgge` kantaña na “haf`yu` bai chogue `an esta-yu` tiyamu”. Diberas?

Un` kuestiotiona i malabidamu? Adahe na higadu para un` fababan maisa hau, pindehu! Tras esta tutuhu` lago`mu pot un` dagen maisa hau? Dios mihu na heñiu!

Haf` mohon ya tatutuhun man-mañgge` pot flores, sadog, asut tasi, pulan yan pution? Chage umestira fuetsan hinasso-mu pumega man-afagcha` na palabra yan mensahe guine siha na asuntu. Komprendiyun asuntun “neni” pot guiya i sentrun attension gi halum korason-ta. Lau dalai na insuttu dispues de un` talañga i prohima.

Disposision: Hu soda` un` amiguhu gi courtyard hospitat ume`efresku. Gai chinatsaga-yu` tumutuhun grasiosu na konbetsasion pot ti amtiyun i prohimu chenotña. Mamadedese mina gai minasa`-yu` umoffende i kilisyanu pot imbelekeru-hu.

Dispues de felisitasion hu sotta para guiya u tutuhun i konbetsa `an guaha asuntoña para u diskute. Ti listu-yu` lokue` umafuetsas, ginen fino`hu, na ha nesessita ayudu. Hu pega i asuntu enteramente giya guiya.

Kulan mohon matiges-yu` gi entalu` dos trosun achu` na sichuasion. Taya` prisisu na para baina` hassugue` ni pinadesisiña. Mamatkiluyu`! Adumididi` sige ha dagau chagu` i ha`aniña yan chenotña. “Listuyu` para disposision i Saina”. Kontentuyu` ni hiniñgog-hu.

John S. Del Rosario Jr. | Contributing Author
John DelRosario Jr. is a former publisher of the Saipan Tribune and a former secretary of the Department of Public Lands.
Disclaimer: Comments are moderated. They will not appear immediately or even on the same day. Comments should be related to the topic. Off-topic comments would be deleted. Profanities are not allowed. Comments that are potentially libelous, inflammatory, or slanderous would be deleted.