Pinadesin familia

Share

I baratun suetdu i primera asuntun halum guma` familia guine. I fuetsan moneda dumetetmimina kinalamten familia. I suetdu mau`udai gi metgot na ekonomian tanu`. Gigon matompu kontodu i suetdu basnag.

`An tinahuñg moneda ni muna` fatsu kinalamten i familia kumubre guiya este tutuhun chinatsaga. Este na problema fumañagu otru siha chinatsagan halum guma`.

Pot ihemplo, i disiente yan safu na guma` depende gi fuetsan monedan familia. `An suffisiente salape` disiente lokue` fanliheñg. `An tinanahuñg pues siempre ha usune maseha kuattru ohas sin para fanliheñgña. ` Estake guaha lehitimu ayudu estague` `nai sumaga i tropa.

Dispues de apas obligasion siha magpu` i nobenan talo`ane. Estague` na estau `nai mangaige lamegai na tautau-ta. Inafuetsas este na kondision ni baratun suetdu pot baban ekonomia. Kumeke ilegña na megai gumagana suetdun “poverty income” `sino suetdun maseñala popble.

Namanman sa` `nai tiempun dos defuntu gobietnu homlu` i kinalamten familia siha `nai kinatsu ni mauleg na ekonomian tanu`. Malag manu i ma-anunsia na adelantu guine ti alacha?

I monedan familia solu `nai siña ma-adelanta `nai homlu` i ekonomian i tanu`. Bula bisnis yan salape` `nai sinedi hatsadan suetdu maseha adumididi`. Sin este todu mangatdun gi presente na kondision, sala`. Guaha mohon kampu ma-adelanta ekonomian i tanu`?

Ayudu: Mansuette tautau-ta ayudun federat deste ñeñkanu`, apas hospitat, yan fanliheñg familia. Konsidera `an taigue este na ayudu. Maseha dididi` lau kontentuyu` maigu` sa` guaha ni numesessita ayudu kabales ausiliu mafattu.

Hu chage tirun pinepble antes `nai taya` ayudun food stamps. Diberas puti na tiru sinetnan sune pat choda yan hanum sinaga para sena. Fuetsau man-eyag ham man-la`la` entalu` peskan tanu` yan tasi yan haf` siña in` kusecha ginen i gualu`. Mattirun hinanau popble lau todu i tiempu motmut bendision mame hinimiddi yan minesñgun ginen i Saina.

Chata`an: Deste chatagmag masmai i tanu` ni finattun chata`an. Dididi` mas fresku i guinaifen mañglu` mientras sige satpun halum i baranda. Todu hana` fan dispasiu kontodu kareta siha gi chalan.

Mauleg na tinilaikan klima dispues de la apmam na tiempun somnag. Man-nina`e tinanum yan cha`guan siha gi oriya tiempu bumira siha tatte gi naturant na kulot betdi. Kontodu tañken hanum familia man-mañahguan tatte.

Estague` na tiempu antes `nai kulan guaha chanda piot kontra foggun guafe gi hagas kusina. Gigon un` diskuida hau muñgayu kontiempu ti libre hau tumotne i guafe gi feggun ensegidas. Siempre un` na-añglu` `an hokan hayu ginen oriyan guma`. Bali listu gi nesessidat hayun kusina.

Gai bintaha lokue` este na tiempu piot ya dinilalag i katdumin atulai esta i halum rubentason. `An machenchulu ni tropa todu man-mañage inaflitu yan kelaguen. Lau kulan taigue pot gai tiempu ti humalum atulai gi sanhalum.

Talayeru: Gi un` minachum atdau animu un` talayeru tumira talayaña antes de u senhomhum. Gaige lahiña na ha pumepega i guihan siha gi halum lagua. Kada gai tiempu ha gonaf unai, hinagua, dispues `nai hapega gi sagaña.

Sessu huli`e i mismu patgon chumiliguagua` as bihuña. Un` dia siempre u eyag mandagau lokue` talaya. Benefisiosu para guiya pot mantension familiaña dispues. Namagof hinanau ayu na hobensitu sa` probichosu ineyagña ginen as bihuña. Un` dia u paire lokue` na talayeru!

Peska: Hasan esta tali`e man-hoben man-huyuñg man-peska entalu` tasin iya Susupe yan Garapan. Un` offisiu na kumeke faliñgu petmanente.

Huli`e hinanau lalahen Lali Fo` guine na klasen peska. Bula grasia, chaleg yan paire na dinaña` dispues de peska. Megai gi halum ayu na tropan peskadot esta man-madispone. Puede ti machule` hanau i offisiu yan siha gi hinanau para i minachum atdau gi puntan tasi.

Ileghu na guaha man-mauleg na peskadot ni siña fumanu`e manhoben benefisiun peska. Hagas patte este gi kutturan satbasion natibu. Huñgan bula siha offisiu na tiempu. Lau taya` disbintaha ma-asegura na man-naturat i natibu gi usun peskan tasi.

Hinimiddi: Un` bihan bisinu ha puha i edda` ya ha tanum gihas kamute. Huli`e animuña deste ke ha guasan yan kuha un` dikiki` na lugat gi tatten guma`.

Kuattru-sais mesis dispues hana`e-yu` i amku` un` platun saibog kamute ginen tinanomña. Fuera de hu gulusune i mames kamute hafana`gue-yu` leksion hinimiddi ayu na platun saibog.

Bali umeyag ginen un` biha haf` dispotsihe pisun lina`la`. Ha pasensiaye ham tumanum para hame mismu gi tatten guma` entre kamute, sune yan choda. Mauleg in` kusecha ginen finanagueña i amku`. Mit grasias!

Si nanan mame hunana`e sinsiyu na agradesimientu pot finana`guen tinayuyot diariu na lisayu. Pisun mame gi ineyag linala` espirituat. Patte gi hinanau mame kontodu misan Dameñgo yan gupot patron-hu as St. Jude.

John S. Del Rosario Jr. | Contributing Author
John DelRosario Jr. is a former publisher of the Saipan Tribune and a former secretary of the Department of Public Lands.
Disclaimer: Comments are moderated. They will not appear immediately or even on the same day. Comments should be related to the topic. Off-topic comments would be deleted. Profanities are not allowed. Comments that are potentially libelous, inflammatory, or slanderous would be deleted.