Mattirun Pagyun Gastu

Share

Guaha i niyog `nai malagu dumeskansa lau kada ratu ginapot hagoña ni mañglu`. Taiguine diariu ta fapoposgue na tiempu.

Mientras i sueddu gatdun gi sisonyan sumen chafleg na ekonomia, i gastun nesessidat familia siha sige ha` mañgahulu` presiun niha. Esta mattu papa` gi mamfuñg sinsiyu antes de tafan halom gi tenda pot nesessidat.

I presiun neñkanu` mas mañganhulu`. Apas kandet mueye` kada ratu. Gastun hinemlu` otru sapet gi kinalamten familia siha. Na ti tumunog presiun laña ni debi u ribaha este na gastu? Hu mente este siha na asuntu `nos pot minala`et politika. Puntu: yangin sumen makat giya guahu kuandu menos i mayotmente ni man-e`esinahyau ausiliu diariamente.

I chinatsaga ti probleman administrasion solu. Man-mañgge i 29 na membron lehislatura? Kau presisuña geran atiluñg espehos ke mampos mañogñug na modun linala` tautau-ta siha gi señgsoñg? Ileghu na man-gaige ha` hamyu gi tanu, haf` mohon?

***

Binisita un` suruhanu ni palao`an pot para u ketuñgu` hafa para patgoña. Dispues de linasa todu mamaisen ansianu i prohima haf` sineda` i suruhanu. Sinañgane, “Esta hu tuñgu haf` para patgonmu. `An ti lahe pues palao`an”. Asaina na bidan muron!

***

Sige si pale` ha chukan iluña ume`ekuñgog dandan gi iPod mientras animu i prohimu kumonfisat. Pot para u satbague` si pale ha faisen i probre kuantu na pution guaha gi lañget. Bulachun ñaihon i kilisyanu. Ha chage miyon lau ti ginana. Dios mihu!

***

Este i finu` Chamorro guaha `nai masge usuña. Pot ihemplo, sumesena un` tiuhu katdun to`lañg guaka. `Nai tumalag hilu` ilegña, “Maila` ihu ya un` katdu hau”. Kasse mañge`ña katdoña ke para u chansa i dalalai te`lañg timoghu.

***

Manu dinanche na finu` Chamorro: bantalan pat pantalan? Megai lokue` `nai hu huñgog gi fina` kuestion: kumulelegmu? Na ti “kumeke ilegmu?” Dios mihu!

***

Gai tinemtom i natibu ya yangin para un` lapbla finu` banida `sino ti mahasñgon gef hassu antes de unna` kalaskas sekosmu. Man-mafaisen grupon galaide` haf` sessu finatton niha giya Luta. Man-oppe unu na ma-espipiha Islan Luta. Ilegña un` che`luta: “Ai, adai, hagas ha` ti tanu` mame guine tatnai ha muebague`”. Dios mihu!

***

Man-marikohe todu sa` para umatai i prohimu guihe na pueñge. Ti humanau. Sais mesis dispues lalala` ha`. Ilegña un` nietu, “Nañga ya guahu nau bai` lumus ni alunaña mismu”. Pot fabor ni para ositan.

***

Man-mattu kandidaton Marianas giya sasalaguan. Ai durum gupot, dandan, famalao`an todu bali, maneska yan chesa. Bula minagof gi katkuet rinkon.

Un` semana dispues, man-mattu tatte ta`lu. Pa`gu na biahe atiluñg yan tosta maseha manu un` atan. Man-mamatai i tautau ginen amptiyon na chetnot siha yan ñalañg.

Man-mamaisen haf` masusede. Ilegña segundun Lusifet: “Gi mapos na semana man-kakampen (campaign) ham gi inefresen lañget”. Lastima sa` pa`gu na biahe prefektu lusenfetnos! Geran inefrese kongra ti makomple!

***

Pa`gu ha` `nai hutuñgu` na guaha pale` natibu deste antigu na tiempu. Duru un` prohimu (ni fumalulon-gue` pidason magagu) kumantan ñaihon man-gagagao bendision ginen i Saina. Hahatsa kanaiña hulu` yan papa` ya mañgombida. Ti komprendiyon ginagau bendision `nai tai Yuus i antigu na natibu fuera ke kalaberan mañaina gi halom apusientu. Pues haye magagagau ayudu? Kau kontodu este mattu gi mana` bulachu?

***

Tihu chachanda guinefen attista pat haye mamanana`gue baila yan kanta. Lau pot fabot na seguru na gai tinatte ennau yan antigu na finapos mañaina-ta. Muñga finabrikan ti patte gi attistan ` natibu. Na ti lamayot patte espantau i natibu ayu mina kumakahat gi entalu` troñku pot no u ginacha` ni sindalun Magayanes?

Tatnai sisida para hita yan hita sige man-achatge ni todu i dinage. Hombre, mattuyu` gi halom todu Micronesia yan sanpapa` na patte giya Pasifiku yah u li`e haf` guinahan niha.

Yangin i pinegamu gai tinatte antigosu na estoria pues libianu ma`ug gi natibu. `An finatinasmu gi chatseguru, pues muñga mafatta publikamiente. Magahet na gai baila i natibu hula?

***

Duru ma-atisa konbetsasion finu` Chamorro giya Guahan. Taya` linachiña i para uma-eyag liñguahen tanu`. Lau todu umu`usa finu` Eñglis `nai masasañgan dinisehan niha. Tutuhon ensegidas gi finu` Chamorro. Lapbla primera besis ya ta tutuhon mañgombetsasion.

Pattisipasion Mañaina

Sumen namagof pattisipasion mañaina gi finana`guen manaita gi famaguon niha. Benefisiosu este na modun sakrifisiu: 1). Ha li`e` i patgon na gai interes hau gi estudiuña. 2). Un` ayuda umadelanta espesiatmiente kinemprende gi materiat ni ha tataitai. 3). Dañkulu na ayudu gi estudiuña gi kareran estake u fattu gi high school yan kolehu.

Mauleg inna` saunau ineyag dandan `sino instrumentun dandan. Appruebau na ayudu gi adelantun intellihenten patgon maseha hafa na dandan. Dobla guatu gi fina` tinige` pot para un` li`e` adelantoña i patgon. Gigon ha soda` koyenturaña libiano ha petsige kumomprende todu patte gi estudiuña. Dañkulu na benefisiu yan sumen na`magof para hagu mismu ni saina.

John S. Del Rosario Jr. | Contributing Author
John DelRosario Jr. is a former publisher of the Saipan Tribune and a former secretary of the Department of Public Lands.

Related Posts

Disclaimer: Comments are moderated. They will not appear immediately or even on the same day. Comments should be related to the topic. Off-topic comments would be deleted. Profanities are not allowed. Comments that are potentially libelous, inflammatory, or slanderous would be deleted.