Pinadesen familia

By
|
Posted on May 13 2012
Share

Megai man-e’ensinahyau gi halom aplahcha’ na sisomyan chinatsaga. I patriatkan yan matriatkan familia pumadedese dinilug tituka’ gi hechuran hinasson satbasion gi halom luñu ha’ilas. Sumen makat na mattiru gi halom mattiempun ekonomia ha fafana’ i dos saina.

Lamegai esta man-machule’guan nu i gima’ familia ni bañku, Mas este na pinadese u inatisa ni baban tiempu. Kontodu sasyan familia ‘sino fiñkas u faliñgu gi halom mattiron iran chinatsaga. Makat na fina’pos na biahe para megai na tautau-ta.

Fuera de maribahan oran cho’chu’, ileghu na konodu i otru asagua mana para gi checho’ña pot mahuchum i bisnis ‘nai machochochu’.

Mattu i tiempu ‘nai presisu, pot satbasionta, na ta atan fotmat hafa mauleg tachogue pot para ta reskatan maisa hit sin pattisipasion i man-sabiun i hegsu’.

Gi halom didog na rimulinon este na na chinatsaga, sige ta petsige sinparat inaligau para ta reskata machule’ gima familia. Todu biradata mampos gueku i sineda’ta ‘sino apenanas antau na satbasion. Dañkulu lokue’ maliñgon inañgoghota gi man-sabiun i Hegsu’ I Deni. Ni haf’ umachogue, taya ayudu para 0 publiku gi satbasion presisu na kosas familia tat kumu guma’.

I mañan man-sabiun i Hegsu’ I Deni mampos namatman sa’ un’ tiempu parehu na fina’ yanu ‘nai man-hihita manohge. Kau mampos kanifes i airen I Deni?

****

U fattu guihe na eskalera ‘nai u guaha didog na diniskontentu ya u fañila’ i binibun publiku. Ennau na guafe ti punu’un. Hafa para umasusede dispues seguruyu’ na ti bonitu. Siempre u fan mahusga sin ditension i man-ma-elihe hafa na satbasion guaha para u ataha i miserable na lina’la’ mayotmente. Debi u prepara siha umoppe i publiku.

****

Esta tana’ sin fondu (bankrupt) i programan man-retirau. Pagu, ta akanteteha i MPLT para ta pega gi parehu estau estake todus tana’ kosus enteru i gobietnamienton iya Marianas. Na ti guaha guine gi alacha man-offrese mas mauleg na ina’la’ para i linahyan? Hafa na mampos ennau na ineffrese ñañgon kulan man-nina’ye chetnut udu i man-sabiu siha ni lumagnos ennau na offresimientu?

****

Yangin i tautau gai integridat ya malulog mauleg ni mañainaña, pues siempre u fan hassu kau magahet na hana’ siña man-ayuda gi sumen te’ug na probleman iya Marianas pagu. Kau magahet na nahoñg ma-edukaña para u fana’ asuntu siha ni man-seriosu? Yangin tat seguru na unna’ siña, maulegña dalalagyu’ ya tafananum suni, papaya, choda, kamuti yan fina’ pinegsai. Mas dañkuloña benefisiomu ke un’ atrebi hau fuma’ un’ tuñgu i ti un’ tuñgu’. Hafa mohon?

****

Sige i amiguhu kumahat gi kanton tasi ume’e suette laiguan yan tiau. Dispues de tres oras, ha birague’ tatte gi karetaña para u hanau para i gima. Buente ginacha’ i prohimu. Ha offreseyu’ dididi’ aguas yan satmonetiyun. Na’magof sa’ guaha para kelaguenhu yan dididi’ ni para u dinilalag i sinahguan lateria (sitbesa)j. Hu faburese chupa yan fina’ maneska.

****

I tautau ni inadite seriosu na chetnot ya ma-atmite gi hospitat pot piligru estauña, makat na gotpe parehu ha’ para i malañgu yan familia.

Piot ya ti seguru i mediku kau u fatinas i prohimu dispues de 24 oras. Man-daña hit gi un’ banda gi hilu’ tinayuyot na puede guaha adelantu gi sigiente dia para i malañguta.

Yangin presisu eksaminasion medikun espesialista, pues ma-atan manu mas chadeg na hospitat; kau Filipinas pat Hawaii.

Guaha otru chinatsaga ‘nai debi uma-akompaña i malañgu: taya esta salape’ para apas neñkanu’ i prohimu. Debi i familia u prebeniye este na nesessidat.

‘Nai felis hinanau i malañgu, huñgan siña manamagoñg i chetnotña. Lau ni ñgai’an ‘nai u parehu yan i orihinat na kondision ‘nai brarabugue’. Todu siempre kinalamten para mona ma-utut sin ditension.

****

Este i probleman korason hu soda’ na gaige gi haga’ lamegai na familia guine. Dos masusesede gi este na chetnot: I unu finanu’e hau gi hechuran pinadesen bulachon ulu, putin pechu yan chathinagoñg. I segundu, sentaya’ señatña ya ayu ha’ para un’ padese ‘nai poduñg hau. Este i segundu i mas na’mañau ‘an inaminasa i tautau.

Ilegña i mediku na este na chetnot tai relasioña yan i klasen neñkanu’ ni ta benefifisia. Gaige gi haga’ familia ya solu manera ni para siña ta ataha i para ta tulaika sentadata ya tana’ guaha eksisiu pot lumenos tres biahe gi semana.

Este lokue’ i daibites, gaige este gi haga’. Repara sa’ gigon ta gacha’ 45 años, ta tutuhon man-mamadese entre senyomug ‘sino masogsug. Piot ya duru un’ fada’ i fina’ mames, asiga yan mantika. Siempre un’ famadese mas ke ‘nai unna’ guaha dididi’ inadahe.

Gi todu este, hagu ha’ solamismu i kapitan batkomu. Todu disposison, gaige giya hagu kau un’ mas homlu’ ‘sino malañgu.

Disclaimer: Comments are moderated. They will not appear immediately or even on the same day. Comments should be related to the topic. Off-topic comments would be deleted. Profanities are not allowed. Comments that are potentially libelous, inflammatory, or slanderous would be deleted.